FSKC (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området) och Oy Vasso Ab (Varsinais-Suomen sosiaalialan osaamiskeskus) planerar, kartlägger och utreder möjligheterna för att utveckla innehållet för den digitala familjecenterplattformen så att den tjänar den åboländska svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov av service. Målsättningen är att utveckla servicen så att familjerna i Åboland enkelt finner de tjänster och funktioner de behöver på nätet. Utredningsarbetet stöds med medel från Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet sr.

Projektets idé i ett nötskal

Projektets huvudidé är att planera, kartlägga och utreda möjligheterna för att utveckla den digitala familjecenterplattformen så att den tjänar den åboländska svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov av service. Fokus, vad beträffar servicepaletten, riktas till förebyggande omsorg och hälsovårdstjänster t.ex. rådgivningsverksamhet, familjerådgivning, barn- och ungdomspsykiatriska tjänster och allehanda information som kan bidra att förebygga behov av krävande service och tjänster samt öka förståelsen och vikten av tidiga insatser för barn och familjer.

Bakgrund och utgångsfokus

Egentliga Finland deltog under åren 2015-2018 i det nationella familjepolitiska programmet för att utveckla barn och familjetjänster – LAPE. I landskapet utfördes ett eget projekt i samarbete med ett brett antal aktörer från den offentliga, privata och tredje sektorn inom social- och hälsovård samt bildningsarbete. Projektet gick under namnet – ”Lupa auttaa!”.

Eftersom LAPE-programmets agenda omfattade samtliga tjänster för barn och familjer, var också familjecentret såväl det fysiska som det digitala i fokus. I Egentliga Finland inleddes arbete med det digitala familjecentret genom att etablera plattformen https://www.varsinais-suomenperhekeskus.fi/. Plattformens idé är att samla information om familjecentertjänster och erbjuda olika funktioner och elektroniska tjänster.

Vår målsättning med detta projekt är att utreda vilka behov det finns för att utarbeta denna version så att den bättre motsvarar behoven både på finska och svenska. Ett digitalt familjecenter kunde väl och bättre nå ut till den svenska befolkningen när vi beaktar de geografiska omständigheterna med skärgårdsförhållanden och långa avstånd. Den svenska befolkningen kan dessutom bo rätt utspritt på ett större område även om man inte bor i skärgården.

Mao finns det svenskspråkiga familjer som bor i mer eller mindre helt finska kommuner. Dessa förhållanden ställer höga krav på serviceproduktionen och leder till att det de facto kan vara svårt att erbjuda ett lika omfattande utbud av service som på finskt håll. Sålunda accentueras den svenska digitala servicen som i framtiden kanske åtminstone till vissa delar kan råda bot på de utmaningar som geografi och avstånd ger.

Själva idén om familjecenter har kommit till Finland på 2000-talet. Ett familjecenter kan ha en servicepalett som samordnar tjänster för rådgivnings och multiprofessionellt arbete, specialtjänster t.ex. psykiatriska tjänster och mentalvårds- och missbrukartjänster för barn och unga. (Nina Halme, Marjatta Kekkonen, Marja-Leena Perälä: Perhekeskukset Suomessa Palvelut, yhteistoiminta ja johtaminen. THL 62/2012). Familjecentertanken utgår ifrån att man bereder möjlighet för en bred skala av intressenter att samordna och sålunda effektivera verksamheten i samarbete och förbyggande syfte. Familjecentret i Pargas har t.ex. mångårig erfarenhet av konceptbygget.

Arbetet med det fysiska familjecentret är sålunda inte främmande för aktörerna i Åboland och Egentliga Finland och det digitala familjecenterkonceptet har tagit sina första och trevande steg. Vår ambition är att ta ansvar och föra processen vidare. Komptenscentren önskar och vill utreda och kartlägga samt avge ett förslag på hur det fundament som gjorts i regionen kan förädlas att betjäna generellt den svensk- och tvåspråkiga befolkningens behov och speciellt det förebyggande mångprofessionella omsorgs- och hälsvårdarbetet.

Projektarbetet utförs under hösten 2019.

Metod

För att utföra uppdraget på ett effektivt och delaktighetsfrämjande sätt indelas projektet i två huvudfaser. Under den första fasen samlas in kritisk information och fakta om vilka komponenter som anses vara av kritiska och prioriterad betydelse för en ändamålsenlig design av det digitala familjecentret. I den andra fasen analyseras informationen och slutsatserna författas till en rapport som kan omsättas till produktion och vidare utveckling av det digitala familjecentret.

Metoderna för inhämtande av information och fakta är exempelvis följande:

Ordandet av 3-4 workshops för

– professionella inom vård och omsorg

– företag inom vård och omsorg

– organisationer och tredje sektorn

– brukarorganisationer och erfarenhetsexperter

– förtroendevalda inom kommuner och samkommuner

Utförande av elektroniska enkäter för:

– kommuninvånare

– beslutsfattare inom den offentliga, privata och tredje sektorn

Utförande av dokumenterade intervjuer med fokusgrupper inom:

– familjecentren

– nationella experter (social- och hälsovårdsministeriet, THL)

– webbutvecklare

– barn och familjer

Centrala samarbetsparter

Projektets samarbetar och förankrar arbete med:

– kommunerna i landskapet

– samkommunerna inkluderande sjukvårdsdistriktet

– samtliga berörda organisationer inom tredje sektorn

– privata serviceproducenter

– brukar- och intresseorganisationer

– andra familjecenter i landet och i de svensk- och tvåspråkiga regionerna

– statliga myndigheter och ministerier

– webbutvecklare

Resultat

Efter utfört projekt föreligger en skriftlig rapport och utredning som baserar sig den information och fakta som inhämtats under projektet innehållande förslag och prioritetsordning för hur det digitala familjecentret i Åboland och Egentliga Finland bör utvecklas så att den svenska- och tvåspråkiga befolkningens behov av förbyggande omsorg och hälsovård på bästa sätt främjas med beaktande av de utmaningar som geografi och produktion av tjänster i regionen ställer.

Rapporten och förslagen skall ha en sådan form att den myndighet som i framtiden ansvarar för det digitala familjecentret direkt kan dra nytta av förslagen och för de samma till produktion.

Utförare

Arbetet utförs av Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området (FSKC) och Oy VASSO Ab (Vasso) som är ett motsvarande kompetenscenter som FSKC i Egentliga Finland. Den gemensamma strategiska målsättningen för kompetenscentren är att delta i förändringsprojekt och främja utvecklingsarbetet inom branschen. Kompetenscentren har traditionellt deltagit och påverkat för social- och hälsovårdens utveckling och forskning samt innehållet i utbildningen för framtidens professionella inom vård- och omsorg.

Mera information:

FSKC:

Verkställande direktör: Torbjörn Stoor, torbjorn.stoor(ät)fskc.fi, 040 717 7367

Utvecklingschef: Veronica Salovaara, veronica.salovaara(ät)fskc.fi, 050 327 0792

VASSO:

Verkställande direktör: Tapio Häyhtiö, tapio.hayhtio(ät)vasso.fi, 050 559 0769

Planerare, barn- och familjeservice: Reeta Valta, reeta.valta(ät)vasso.fi, 050 559 0766